.

Är det okej, att vara såhär oförskämt glad?
Jag är så glad just nu, och har varit i ett bra tag, att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Det är nästan så att jag börjar undra om man verkligen får lov att må såhär bra. Det känns egoistiskt på något sätt, orättvist, mot dom som inte är glada. Men samtidigt känns det förjävla bra. Och jag känner att jag för en gångs skull förtjänar detta.
I veckor nu har jag gått runt med världens energi, försökt sprida ut min glädje - dela med mig liksom. Jag hoppas det har lyckats lite i alla fall.
Jag har precis allting jag vill ha! Okej, kanske inte ett par svarta pumps, och den där snygga väskan .. och dom där jeansen jag såg i förr går. Men och? Jag är så glad, jag mår så bra. Jag skiter i vad jag inte har, just nu vill jag bara beundra allting som jag har!
Till exempel, världens underbaraste familj. Sjukt bra vänner. Och så många, trodde aldrig att jag skulle kunna få så många bra, så många som verkligen är äkta!
Jossan, Carro, Paria, Emma, Daisy, Elin, och andra Elin. Förlåt om jag har glömt någon viktig, jag är väldigt trött just nu. Men ni är dom tjejkompisar som jag inte kan leva utan. Hoppas ni vet om det Sötnosar<3

Sen finns det väll fler anledningar till varför man är så lycklig som man är... Men dom kan få vara hemliga ett tag till.

Fast om jag får säga detta, och jag vill inte låta skrytsam - men, jag är för första gången i mitt liv, nöjd med mig själv. Riktigt nöjd. Jag har accepterat att jag är jag, och att jag alltid kommer att vara jag. Och det är helt okej!




Älskar er alla, önskar att jag kunde, och försöker - dela med mig av min glädje!
Ta vara på det ni har, och var nöjda och stolta över er själva!